Jag och Johanna hängde med Ola och Nina ut och seglade i helgen. God mat, trevligt sällskap och allmänt avkopplande. Precis vad som behövdes efter en stressig vecka. Lördagens segling var inte mycket att säga om. Hygglig fart men ändå lungt och kontrollerat. Det tog ett tag att välja naturhamn eftersom vinden fullständigt skulle byta riktning under natten men det löste sig till slut och vi hittade en bra hamn.
Kvällen blev lugn med grillning, lite spel (pr 320p i yatzy bla.) och betydligt mindre alkohol än vi hade preppat för. Vi är visst inte så törstiga längre.
Hemvägen blev lite mer utmanande. Till att börja med hade några av de andra båtarna i naturhamnen krokat ihop sina ankare med vårt så det blev lite jobb med att plocka upp det. Sedan var det dags för segling i betydligt hårdare vind än dagen innan, ca 12 m/s kunde vi till slut enas om.
Jag visste förstås att jag låg långt efter de andra i sjövana och seglingskunskap. Det är skillnad på att slussa kanalbåt och segla på öppet hav.
Vad jag inte kände till var att jag har en ovana eller lustig egenhet, kalla det vad du vill, att göra konstiga miner så fort båten kränger till lite. Jag VET att båten inte kommer välta men det känns ändå fel när det kränger så där. Till viss del tror jag att det är vindsurfingens fel. Samma känsla man får när båten kränger till i en vindby får man när är på väg att tappa kontrollen över brädan och riggen och man är på väg att göra ett katapultfall. När man surfar ingår det liksom i grejen men det hade varit asjobbigt med en segelbåt.
Mitt minspel gick iaf så långt att Nina kunde styra båten efter det: Jonathan skrynklar ihop ansiktet till en mask= båten kränger för mycket.
Trots alla mina konstiga miner var det ändå väldigt roligt också och det var en mycket trevlig helg.
:) Mycket fotboll nu. Både egen och på TV.
:( Kommer faktiskt inte på nåt, life is good.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar