måndag 22 november 2010

Ett slag för friluftsliv.

Idag fick mina lyckliga elever i 8c känna på en klassisk svensk vinterlek. "Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor."(Lpo94) Förutom mångtusenåriga anor och vistelse i natur innehåller leken ifråga dessutom ett flertal grundläggande motoriska moment såväl som mindre delar taktiskt tänkande, samarbete och kondition. Helt lysande alltså.

Jag talar förstås om snöbollskrig. Killarna mot tjejerna. Det var en stor succe, nästan alla hade jätteroligt men det slutade förstås som snöbollskrig nästan alltid gör: för mycket snö i ett ansikte, några hårda ord och ett lösare knytnävsslag. Precis som det brukar bli alltså.

måndag 15 november 2010

Att skaffa ett bidrag

Att skaffa ett bidrag är att ta tag i sitt liv som en vis (nåja..) värmlänning sade en gång. I somras gjorde jag ett försök. Det är ju trots allt rätt svårt att jobba som lärare under sommarlovet så jag tyckte att de två månadernas arbetslöshet skulle vara värda lite pengar.

Grunden lades förstås för ett och ett halvt år sedan då jag mycket förutseende gick med i AEA, Akademikernas erkända A-kassa, typ. I somras tog jag itu med själva sökandet. Pappersexercisen var mördande men 80% av en månadslön kändes rätt värt att jobba för. Det var intyg att man var arbetslös, besök på a-kassa, upprättande av handlingsplaner, intyg att man har jobbat, fler intyg, fler anmälningar, nåt intyg saknades.. Det tog aldrig slut. Det är lättare att skaffa arbetsvisum i Australien eller inresevisum till små afrikanska stater än att söka A-kassa. Att inte så många skolor har öppet på sommaren gjorde det inte heller lättare.

Nu i november var allt klart och jag fick besked om hur mycket extra välbehövliga pengar det skulle bli. Först kom ett besked som sade att jag minsann inte kunde bidrag för alla de 25 dagarna jag sökt för utan bara de 12 sista eftersom jag fick extra ferielön i januari. Detta hade jag förstås förträngt och pengarna som jag skulle levt på under sommaren brändes på längdskidor, cyklar och annat viktigt. Där försvann drygt halva beloppet men ok, det lät vettigt.

Samma besked upplyste mig också mycket vänligt om att jag tjänat 7 spänn för lite per månad det senaste året för att få full ersättning. Där gick en dags ersättning ner från 680 kr till knappt 500.

Nästa besked sade att jag var berättigad till ersättning för 12 dagar. Fint. En snabb koll i en kalender visade att 4 av de 12 dagarna var helgdagar. Nere på 8 dagars ersättning alltså men 4000 skulle ändå vara välkommet.
Självklart fanns det ytterligare en hake. En grand finale bland överraskningarna som de vänliga människorna på AEA haft i beredskap åt mig: De första 7 dagarna man är berättigad ersättning för får man nämligen ingen ersättning! Kul va? Återstod alltså en dag. Med 80% av bidraget. Tack så jävla mycket!

måndag 8 november 2010

Update

Bara för att jag skrev att det gick bra på gymmet häromdagen gick det sämre idag. Segt men man kan kanske inte höja sig varje gång.. Bara att trycka i sig mer mat och komma igen..

Mitt besökarmysterium fortgår. 7 besökare på lördag, 8 på söndag, 37 idag. 15 av dessa från USA och 15 av dem från Indonesien. Jag funderar lite på om det är ett visst militärfartyg i Adenviken som skickar signaler via olika ställen på jorden. Jaja det kanske visar sig till slut.

lördag 6 november 2010

Förvirrad

Jag har sedan några veckor tillbaka upptäckt statistikverktyget i blogger och siffer/statistikskadad som man är så är det klart att man håller lite koll på hur många som läser, speciellt som ingen lämnar kommentarer så är det svårt att veta annars.


Statistiken brukar ligga på 4-6 personer/dag ungefär. De närmast sörjande och någon random som råkat hamna på bloggen antar jag. Igår hände något. 35 personer var inne och läste. Inga supersiffror för andra bloggare men rätt stor ökning för mig. Roligt men jag fattar inte varför det hände just nu. Lite förvirrad.


En annan grej man kan kolla i statistiken är var i världen man har sina läsare. Det visar sig att folk i Tyskland:), Kanada, USA och Indien tydligen dyker in här då och då för att kolla vad en svensk gympalärare har för sig. På svenska. Förvirringen är total men ni är så välkomna så.

torsdag 4 november 2010

Det går bra nu

Ja inte så bra som för Petter kanske. Pengarna rullar iofs in men de rullar ut minst lika fort igen. Det som verkligen går bra nu är styrketräningen.
Jag har under flera års tid gymmat en hel del men samtidigt gjort massa annat parallellt. Jag kom ingenstans och ökade varken i styrka eller storlek. Jag hade nått en nivå men tog inte steget upp till nästa. Det största skälet tror jag var att jag mestadels tränade ensam, jag hade ingen som pushade mig till några extra reps eller kunde säkra på tunga lyft. Då vågar man heller inte göra den där sista repetitionen. Den som verkligen gör någon skillnad.

De senaste veckorna har jag börjat med kreatin, haft bra kontinuitet i passen, ätit genomtänkt och på regelbundna tider och jag har sällskap på gymmet. Att pushas och säkras av två uberstarka 100-kilosgubbar är guld värt.

Jag har gått upp 4 kg sen i somras och varje pass jag kör visar det sig att jag är starkare än passet innan. Det gör att det är roligt att gå till gymmet på ett helt annat sätt än tidigare. Jag vet inte hur länge utvecklingen kan hålla i sig men jag njuter så länge det varar.

tisdag 2 november 2010

Generalen meets Colting

Då var "Jag vill ju bara se bra ut naken" färdigläst. Expertens revolutionerande tankar har blandats med mina egna och lite nya ideer har uppstått i min fitness-skadade hjärna.

Kostbiten köper jag fullständigt. Våra kroppar är nog inte gjorda för att leva på artificiellt socker och processade halvfabrikat. Vi har varit jägare i 10 000 generationer, bönder i 500 och ätit fabriksmat i 2. Dessutom har jag en kompis som körde strikt stenålderskost några månader och nådde bra resultat. Jag är för lat och snål (det är lite meckigare och dyrare) för att gå all in på paleokost men jag kommer försöka äta mer åt det hållet iaf.

Träningsmässigt så kommer jag absolut fortsätta pusha mig maximalt i gymmet, speciellt nu när det går så jäkla bra (mer om detta senare). Min erfarenhet säger att när det gäller styrketräning måste man verkligen pressa sig maximalt för att det ska hända något. Däremot ska jag försöka lägga in lite mer långa och lugna konditionspass. Jag tror att min kropp skulle må bra av lite mjukare träning med mindre påfrestning och mer aktiv vila. En lite längre, lugn löprunda med gott sällskap borde man kunna klämma in varje helg.

Coltings bok rekommenderas verkligen. Även om man inte håller med om allt så fick den iaf mig att reflektera över och tänka till om min egen träning och det är något man bör göra då och då.