Workshop och bristande åldersnoja

Skrev i förra inlägget att jag skulle berätta om måndagens workshop men orkar inte riktigt göra det. Dessutom vet jag inte hur intressant det är för er där hemma. Ett inlägg om mitt skägg är ju det överlägset mest kommenterade inlägget här så det är svårt att säga..

Lite kort om workshopen ändå: Vi blev hämtade i tid(!). Vi gjorde en bra presentation. All teknik fungerade. Tidsschemat höll. Lärarna var uppmärksamma, intresserade och ställde bra frågor. Vi fick fram vad vi ville. Det var en bra och positiv upplevelse. Vi kände att vi gjorde nytta.
That's it.

Jag börjar närma mig 30-strecket även om jag vill tro att det inte syns så tydligt. Jag jobbar tillsammans med människor i 20-års åldern. Det skulle kunna vara jobbigt och få mig att känna mig gammal men just nu gör det inte det. Iaf inte på ett dåligt sätt. Lite på grund av dessa två teoretiskt möjliga scenarion:

Så här kan det gå till när man är nästan 30: Man kör ett tufft cirkelträningspass, man duschar, man möter upp gamla kompisar från en resa 3 år tidigare, man har väldigt trevligt, man äter sushibuffé, man möter upp andra tio år yngre vänner, man spelar sitt livs bästa biljard, man sippar lugnt på en öl, man går hem i tid, man torkar spyor (men är ok med det), man sover ut, man kör intervallträning med utfallshopp och springer en runda, man äter god och nyttig frukost, man känner sig i toppform och mår allmänt bra.

Så här kan det gå till när man är runt 20: Man har en tråkig eftermiddag, man äter inte middag, man går och spelar biljard, man dricker mycket öl, man gapar och skriker, man hets-sveper en halvliters öl, man blir skrattad åt av andra på stället men man märker inte det, man börjar må dåligt, man går hem innan man spyr eller man spyr på toa på biljardstället, man spyr på golvet i hallen, man spyr jämte sin säng, man spyr i sin säng, man sover i sina spyor, man mår kasst när man vaknar, man trycker kall KFC till frukost, man lovar sig själv att aldrig dricka igen, man går och lägger sig och sover bort så mycket av dagen man kan.

Jag dömer på intet sätt den som råkar ut för samma sak som den teoretiska 20-åringen. Jag har själv haft alldeles för många liknande upplevelser (i betydligt högre ålder än 20 fast mer och mer sällan ju äldre jag blir). Det är bara inget jag saknar eller vill uppleva igen.

Så just idag känns det rätt bra att vara nästan 30. Kan kännas annorlunda i mitten på januari dock..